Torsdagskväll
Torsdagskväll, och helgens ro börjar sänka sig. Nog för att det är en dag vardag kvar av veckan och det är inte förrän imorgon vid den här tiden vi sitter lediga tillsammans allihop. Men i vår familj är det något som händer på torsdagskvällen. Vi varvar ner, vi slappnar av, vi kan släppa på det mesta. Stanna ute tills vi inte vill mer. Strosa runt i centrum i godan ro fast det drar ut på tiden. Äta lite senare. Låta barnens fantastiska lek fortsätta fast de borde lagt sig för ett bra tag sen. Precis som om försommaren när man känner att man klarar av vad som helst bara för man vet att sommaren ligger nära inför och fortfarande känns evig... Torsdagskvällar är den där försommarkänslan i miniformat. Varje vecka och den här veckan alldeles extra, för ikväll är det inte bara helgens ro som sänker sig, utan också höstlovets. Som vi har längtat. Särskilt Nian. Som han kämpat! Vad han är värd sitt lov och vad jag gläds med honom! Och vad jag gläds åt att få ha honom hemma så många dagar! Det är verkligen något som saknas när han är borta om dagarna och nu ska vi rå om varandra ordentligt ett tag. Helgfrid och höstfrid på en och samma torsdagskväll. Fint!