Mors dag
Mors dag igen. Jag har skrivit om mina tankar kring den här dagen förut, och jag gör det lite igen eftersom ingenting verkar ha förändrats till det bättre sen dess. I år talar Försäkringskassan om för mig och min man att den finaste Mors dags-present han kan ge mig är att ta halva föräldraledigheten. Dela lika på dagarna rätt och slätt så att jag kan få komma bort från det tråkiga, tunga, besvärliga, meningslösa livet hemma med barnen och komma ut och ha vettigare saker för mig. Liksom befria mig från bördan att vara mamma. Mors dag till ära och allt. Tack men nej tack (!!!) försäkringskassan! Jag skulle vilja tala om för er att min man har just gett mig den finaste gåvan han kan genom att överlåta sina föräldradagar åt mig. För att ge mig möjligheten att leva det liv jag drömmer om och älskar tillsammans med mina barn. Han har gett mig det finaste tänkbara genom att gå med på att leva lite snålare, offra en del av vårt överflöd och gå en oviss framtid till mötes med bara en säkrad inkomst, för att han ser allt det goda som kommer med att jag är hemma och vet att det är så jag vill ha det. Det kallar jag Mors Dags-present det! Han har gett mig något ovärderligt genom att göra det roliga, och för all del tunga och ibland besvärliga, men också mest meningsfulla livet hemma med barnen möjligt, och låta mig göra det vettigaste jag vet!!! Det finns nog inga ord för hur tacksam jag är, och jag tror kanske inte ens han förstår själv vilken lycka jag känner över att han låter mig ta den biten. Över att vi kan vara olika men ändå lika mycket värda. Över att vi delar lika på vårt sätt. Och till er -försäkringskassan- skulle jag också vilja uttrycka en vädjan om att sluta tala om vad som är den finaste presenten jag kan få! Yttra er inte ens i frågan om huruvida det skulle vara till min glädje att få slippa ifrån mina barn redan efter halva tiden eller ej! Uttala er inte så nedvärderande om det mest värdefulla jag har, och våga inte påstå att mina barn är en börda jag vill bli befriad ifrån! Sluta bekymra er över hur föräldradagarna fördelas i min familj och glöm hela den där grejen om att ni skulle veta vad som blir bäst för oss!
I Mors dags-present nästa år önskar jag mig från försäkringkassan:
~ inte mindre tid med mina barn utan möjlighet till mer
~ lite respekt för barnen och livet, arbetet, med dem, tack!
~ mindre översittarfasoner och färre pekpinnar
~ mer ödmjukhet inför det mänskliga
~ full frihet att välja själv
För övrigt så blev jag firad på bästa tänkbara sätt av min familj i morse. De känner sin mor. Äggröra, blommor från trädgården, ett vackert kort och massor av gos i sängen och min lycka är gjord! Nian gav mig dessutom något som fick mina ögon att tåras och rörde mig allra längst in i hjärtat. Ett smycke som han snidat till i smedjan när han var med skolan i järnåldersby för några veckor sen. Han var så nöjd och stolt över det här, och att han skulle ge det till mig hade jag faktiskt aldrig kunnat drömma om. Men det gjorde han.
Det är kärlek till mor.
(se och lär Försäkringskassan!)
