Glansis
En god, god morgon när jag tog en lång promenad runt mina sjöar medan Sjuan var på parkour.
Solen som letade sig fram och nästan, nästan nådde över trädtopparna fick isen att glänsa på gränsen till oemotståndligt.
Det syntes att folk varit ute med skridskor redan och en pimplare satt en bit ut med sitt spö, men än dröjer det många kyliga dagar innan jag vågar mig ut på riktigt. Jag kunde ändå inte låta bli att testa lite i strandkanten och det bar. Känslan att stå på vattnet när det är så där klart och man ser precis vad som finns under en är underbar och obehaglig på samma gång. Små fiskar simmade runt under fötterna på mig och även om det inte skulle vara värre än att bli blöt upp till knäna så hoppades jag för varje steg jag tog att jag skulle slippa trampa igenom till dem... Skräckblandad förtjusning att låta vattnet bära en så där.
skriven
Jag är rädd gå på is
Rädd ramla igenom
Men vackert att se isen iaf
Kram